Hotbilden

Hotbilden

Av Alireza Hafezi

Syftet med denna hotbildsanalys är att identifiera och värdera de hot som elförsörjningen exponeras för. Det går att kategorisera dessa hot på olika sätt, men här har begreppet antagonistiskt hot använts och hoten uppdelats i följande delområden; militärt angrepp, terrorism, kriminalitet, sabotage och spionage/ underrättelseverksamhet.

Till grund för hotbildsanalysen har bland annat öppna källor i form av rapporter från Försvars­makten och Säkerhetspolisen samt det senaste årets nyhetsflöde använts.

Militärt angrepp

Rysslands annektering av Krim och intervention i östra Ukraina 2014, liksom invasionen av Georgien 2008, visar på Rysslands ökande benägenhet att med militära medel ta ensidiga strategiska initiativ på grannländers territoriella bekostnad. Den övergripande ryska säkerhetspolitiska ambitionen är att stärka stormaktsrollen och begränsa västs – i synnerhet Natos – inflytande i ryskt närområde, primärt före detta Sovjetunionen.

Även om det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen avsevärt förbättrats sedan Sovjetunionens sönderfall så är Ryssland fortfarande en stormakt med auktoritärt styre och ambitioner att öka sitt inflytande i det svenska närområdet.

De ryska stormaktsambitionerna innebär att landet har en relativt låg tröskel för ensidigt agerande utifrån snävt definierade nationella intressen. Ambitionerna innebär också att det för Ryssland är viktigt att markera sin militära förmåga i det säker­hetspolitiska gränsland mellan Ryssland och Nato som det svenska närområdet utgör.

Utvecklingen i Ryssland har ökat osäkerheten i Östersjöregionen men bedömningen är att risken för ett militärt angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Det går dock inte att utesluta att kränkningar av Svenskt territorium, likt undervattensverksamheten i Stockholms skärgård i fjol, fortsatt kan, och kommer att inträffa.

Terrorism

Terrorhotet mot Sverige kommer främst från våldsbejakande islamistiska grupper. Hotet motiveras främst av upplevda kränkningar av islam men även av att svensk och annan nordisk trupp verkar utomlands i länder med stark anknytning till Islam. Hotet har minskat med tillbakadragandet från Afghanistan men kan med andra nya åtaganden, eller genom Sveriges ställningstagande mot terrorism, öka igen.

De terrorhandlingar som skett av den nämnda grupperingen under senare tid bedöms rikta sig i första hand mot militära anläggningar, polis och rättsväsendet. Några allvarliga terrorhandlingar mot kritiska infrastrukturer i västvärlden utförda av dessa grupper har inte förekommit. Här bör dock nämnas att terrorhotet i allmänhet, då särskilt mot ett lands befolkning, i skenet av de senaste årens händelser i bland annat Frankrike måste bedömas vara befintligt. Risken för större organiserade terrorattacker mot elförsörjningen bedöms för närvarande, detta till trots, som liten. Däremot kan risken för enskilda attacker från ensamagerande komma att öka. Dessa kan agera på uppdrag av en större organisation eller på egen hand (t.ex. missnöjda markägare). Sannolikheten bedöms dock som låg för att elförsörjningen ska drabbas av denna sorts antagonistiska hot med allvarliga konsekvenser.

Bedömningen är att risken för denna sorts hot är förhöjd men oförändrat låg.

Kriminalitet/organiserad brottslighet

Den grova organiserade brottsligheten bedöms sakna både avsikt och förmåga till att utgöra ett hot mot rikets säkerhet och den kritiska infrastrukturen i samhället. Hos denna typ av organisationer kan det finnas en latent avsikt och även en hög generell förmåga till att skada samhällsfunktioner eller demokratiska processer. Dessa processer är dock främst kopplade till rättsväsendet, varför hotet mot den svenska elförsörjningen bedöms som låg. Kopparstölder, och liknande stölder, utgör ett problem som kan påverka person-säkerhet och driftsäkerhet.

Bedömningen är att risken för denna sorts hot mot den svenska elförsörjningen är oförändrat låg.

Sabotage

Sabotage är ett antagonistiskt hot där aktörerna främst drivs av olika former av aktivism. Denna kan grupperas i olika inriktningar. Huvudsakligen i vit-makt-rörelsen och autonoma grupperingar som till exempel djurrättsaktivister. Grupperingarna skiljer sig ideologiskt och politiskt från varandra och sprider sig på hela den politiska höger-vänsterskalan.

Vit-makt-rörelsen och de autonoma grupperna bedöms inte ha förmåga att påverka landets statsskick. Kulturkonflikterna ökar dock i samhället vilket politiserar maktstrukturer och stärker extremistfraktioner. Detta sker idag i hela Europa på grund av politiska beslut om integrering och övergripande kontroll som i kombination med den ekonomiska situationen i form av arbetslöshet och social utsatthet, skapar spänningar och utanförskap som ökar mottagligheten för att ansluta sig till olika typer av extremistiska aktiviteter och organisationer.

Bedömningen är att risken för denna sorts hot mot elförsörjningen är oförändrat låg men kan komma att öka de närmaste åren. Vidare bör här påpekas att det är synnerligen svårt att på förhand få indikationer om sabotage varför skydd mot sabotage måste prioriteras.

Spionage/underrättelseverksamhet

Dagens teknikutveckling och teknikspridning talar för att framtida konflikter i högre grad kommer att utnyttja fjärrstridsmedel. Tekniken innebär att risk och kostnad för väpnade attacker minskar, vilket i sin tur innebär att både statliga och ickestatliga aktörer kommer att använda sig av denna teknik.

Då vårt moderna samhälle i hög utsträckning förlitar sig på IT-system, är cyber-attacker en naturlig del av framtida konflikter. Cyberattackerna kommer att utföras enskilt eller som kombination med kinetiska attacker. Det finns redan exempel på hur SCADA-system har manipulerats för att orsaka skada mellan statliga aktörer.

Statsunderstödd underrättelseverksamhet har med detta scenario intresse av att tillskansa sig uppgifter om svenska elsystemet. Det bedöms även finnas ett intresse för att förbereda cyberattacker mot IT-system i allmänhet och SCADA-system i synnerhet.

Elsystemet är helt grundläggande för att upprätthålla samhällets funktionalitet. Försök till kartläggning och förberedelser för att kunna störa elförsörjningen vid en konflikt ter sig därför sannolika.

Bedömningen är att det existerar en förhöjd risk för detta hot. Skyddsåtgärder inom detta område bör prioriteras, då särskilt att minska exponeringsytor mot öppna nätverk såsom Internet.

Källor

Ovanstående analys baseras på följande öppna källor.

  • Försvarsmaktens redovisning av perspektivstudien 2013, Försvarsmakten

  • MUST - Årsöversikt 2014

  • Säkerhetspolisens Årsbok 2012 och 2014, Säkerhetspolisen

  • Nationell hotbild, Den grova brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga
    samhällsfunktioner, Säkerhetspolisen

  • Våldsam politisk extremism, Rapport 2009:15, Säkerhetspolisen/BRÅ

  • Aktuellt nyhetsflöde